Hej!

Sitter och pluggar för fullt här. De senaste dagarna har jag inte hunnit med alls så mycket som jag tänkt. Jag har haft tankarna på annat håll. Nu har vi äntligen bokat både flyg och lägenhetshotell till Barcelona. Jag är såå nöjd med vårt boende. Vi kommer bo i en lägenhet för 8 pers (vi är 5 nu men ska höra om fler vill haka på) och kommer ha 2 badrum och 3 sovrum. Lägenheten ser jättefräsch ut och ligger centralt. Det kan inte bli annat än bra det här! :)

Vi åker ju om 13 dagar så jag har verkligen något att kämpa för nu. Idag har jag inte heller känt något sötsug än, men så brukar det ju vara. 5 dagar klarar jag, sedan blir det panik torsdag-söndag typ. Tänkte berätta om hur jag hetsåt i förrgår. Det var efter det jag googlade runt lite och hittade klippet om sockerberoende.

Det började med att jag skulle ta tåget ut för att hämta mina kusiner. När jag kom till stationen kände jag helt plötsligt att jag var sugen på lösgodis. Det jag tänker då är "fan vad sugen jag är, godis är mitt liv, jag älskar godis och kan fan ge upp min kropp bara jag får mitt godis" samtidigt som jag tänker att "nej, jag skulle ju inte äta något godis". Men "abstinenstankarna" tar över. Jag köpte ca 2 hg godis och njöt av dem på vägen till dagiset. När jag har mitt godis så finns det INGET som saknas i mitt liv. Jag känner mig komplett. När jag inte har godis är det alltid något som saknas.

Medan jag åt godiset började jag fundera på hur jag skulle få tag i mer godis (samtidigt som jag tänkte att det skulle vara ok om jag slutade äta godis nu, då skulle det inte vara så katastrofalt). Men NEJ! Jag ville ju äta mig mätt på godis. Det finns ingen mening med att bara äta lite. Där jag hoppar av tåget finns ingen affär och jag kan knappast köpa godis när jag är med mina kusiner eftersom de inte ska äta godis på vardagar. Fick lite panik. Jag hämtade barnet och var med dem mellan 16 och 19. När jag gick därifrån gick jag till Konsum och köpte en kanelbulle och en sockerkringla. Sedan tog jag bussen till Mörby centrum. Där gick jag in på ICA och funderade på om jag skulle slå till på en Ben & Jerrys Cookie dough. Ville bara ha en liten som de sålde förut, och de hade bara de för 50 kr så jag stod emot. Istället köpte jag en till godispåse på ca 2 hg.

Jag trodde att jag skulle vara mätt på godis vid det laget, men när jag kom hem och hade suttit framför datorn någon timma blev jag sugen igen. Jag åt upp min andra paj som jag hade bakat. Pappa har alltid kaffebröd hemma så det slank även ner en liten chokladmuffins och en mjuk pepparkaka. Jag hade kunnat äta mer men var ändå ganska nöjd. Det är så sjukt skönt att slippa tänka på godis för när man har det så känns verkligen allt bra. Jag tänker att det är det bästa jag vet. Om jag skulle ranka hur mycket jag njuter när jag äter godis så hamnar det nog på en 9 av 10, eller 9.5. Egentligen vill jag sätta 10, haha. Har svårt att komma på något bättre :p

Ni kanske förstår nu att jag inte har något normalt förhållande till socker. "Normala" personer kan självklart också få sockerryck, men jag tror att de kan bestämma sig för att sluta sen och ta ett uppehåll, typ "nu ska jag lugna ner mig och inte äta godis på ett tag". Jag tänker hela tiden att jag ska klara det, men sen visar det sig vara för svårt. Det är klart att det att fatta såna beslut när man precis har fått sitt sockerbehov tillfredsställt och har godiset i handen. Man tänker alltid att "det här är SISTA gången. Nu ska jag fan skärpa mig", och sen blir man förvivlad när man inser att man inte har någon karaktär  att hålla sig från sockret..