Som sagt var jag på middag hemma hos mamma igår. Det bjöds på lövbiff med potatis, tzatziki och vitlökssmör. Jag hade sett till att spara så många kalorier som möjligt till kvällen så att jag skulle kunna njuta ordentligt. Dock tänkte jag hoppa efterrätt och äta min chokladpudding som jag hade med mig istället.

Det var ganska svårt att stå emot alla frestelser eftersom mamma suktade mig med en massa godis och glass (se dekorationen t.ex, ett godishjärta på varje tallrik :p) Det är så jobbigt för man vill ju visa tacksamhet och äta allt som det bjuds på, men när man förvarnat och sagt att man inte vill ha något i godisväg så blir jag så irriterad när mamma frågar flera gånger om vi inte vill ha något gott för "det är ju ändå Alla hjärtans dag". Det är ju bara av välvilja, men när man kämpar för att stå emot ett sug så är det så blir det så fel. När vi bodde tillsammans så hade hon alltid med sig godis hem och jag kunde inte stå emot då. Jag ville inte köra min godisdag igår för jag hade ju den dagen nyss i helgen. Det uppstår jobbiga situationer när man är bortbjuden på middag. Om man inte kan ge önskemål om att slippa t.ex vin, läsk och godis så blir ju resultatet istället att man undviker att gå dit, för att man vet att man kommer att äta en massa onyttigt då. Så vill jag inte ha det.. :/

För att göra det kort så är den största utmaningen för mig när jag är hemma hos andra. Är jag hemma har jag mina rutiner och det fungerar bra. Det är trist att ens matvanor ska behöva påverka ens sociala liv. Det enklaste är därför att umgås med människor som har samma tänk som en själv. Det är tur att jag har en pojkvän som också räknar kalorier och tränar hårt! :p Juste, vad åt jag då?? Det blev 2 gelehjärtan och ett chips. Det tycker jag var rätt strongt ändå, hehe.